Kulturföreningen Utopia är projektets funkispartner. Föreningens medlemmar torde veta mer om museer och funktionsvariationer än resten av museibranschen samlad i ett rum (det är mitt påstående och rätta mig gärna om jag har fel).

Förresten kommer det numera ytterst etablerade begreppet ”funktionsvariation” just från Utopia och dess arbete under mer än ett decennium. Deras rapport ”Bara gör” är ganska gammal nu men jag skulle tro att den fortfarande ligger långt fram vad gäller tillgänglighet i museimiljöer.

Så vi är tacksamma över att de ville följa oss i det här projektet. Och även de har samarbetat med studenterna i Göteborg – för att testa deras ideer på personer med olika normbrytande funktionsvariationer - testpiloter. Undertecknad fick vara med en stund i början – på Teams dessvärre. Jag bjussar på några viktiga insikter från denna dag:

• Punktskrift är inte på väg att bli utdaterat, vilket man kunde tro i en tid av ai-genererad talsyntes. Tvärtom. Att bli berövad möjligheten till punktskrift är att bli berövad möjligheten att läsa och skriva.
• Ljud skapar inte bara stämning, det kan också fungera som hjälpmedel för att navigera i rummet. Till exempel var testpiloterna väldigt positiva till att inkludera ljudet av en porlande bäck i hela utställningen och gav förslag på hur detta kan gestaltas med speglar, ljus och ljud.
• Ljus och mörker: upplevelsen av mörker kan skapas av färger i stället för att mörklägga med mindre ljus. Personer med synnedsättningar som i många fall har synrester behöver ljus för att navigera.

Fler testpiloter kommer att möta våra ideer vartefter formen utvecklas. Mer om det i kommande poster.

Fotograf: Hanna af Ekström, kulturföreningen Utopia

Mårten Janson, utställningsproducent